söndag 31 maj 2009

Sista helgen.


Den sista show helgen på Wallmans här i Helsingborg var magisk.
I fredags hade jag tjugofyra gäster som jag nog aldrig kommer att glömma.
Det var ett skönt gäng förskolelärare från blandannat Ronneby.
Tack för att ni gav mig sådan energi.
Puss på er alla.
Lördagskvällen var också maisk.
Alla mina gäster var fantastiska.
Tack underbara ni för allt stöd och dom fina komplimangerna som jag fick.
Jag är fortfarande generad över dom.
Men det mest underbaraste är ju när jag kommer in på kvällen och går ner i min loge..
Ja ni ser ju själva på min bild.
Har jag inte världens bästa älskling.?
Då står dessa underbara blommor på min plats.
Så står det: Till mitt hjärta. Massa kärlek. lyckatill ikväl.
Älskar dig.
Då brast det för mig.
Hi hi hi..
Sen rullade kvällen på rätt bra. Liza grät iofs redan i 3:e numret.
För mig gick det bra tills Patrik rassmussen sjöng tårar från himlen.
Då forsade tårarna ner.
Sen var det dags för disco nr.
Där sjöng jag för min älskade ensamble.
Sen ville liksom inte tårarna sluta. Inte gjorde det saken bättre att jag ser hur flera i publiken sitter och storgråter också.
Att sjunga Last dance för en ensamble som man verkligen älskar, var ingen lek alltså.
Efteråt satt vi kvar och skålade och åt fantastikskt gott.
Men ikväll blir det riktig avslutning.
För då blir det branchfest i Köpenhamn.
Ska bli så härligt.
Jag kommer att rapportera hur den var imorgon.
Puss på er alla fiskorvar.

fredag 29 maj 2009

Tågresan2

Sitter nu på tåget igen på väg till Helsingborg.
Lämnade Stockholm C 09:21.
Tänker nu sitta helt stilla på min plats.
Sitter och njuter av kvinnan och mannen framför mig.
Jag blir så glad av att se två människor som inte känner varandra. Se hur dom börjar småprata till att dom skämtar senare som om dom känt varandra hur länge somhelst.
Sån kan göra mig så lycklig.
Att skapa nya relationer är ju något utav det bästa jag vet.
Det enda som var lite jobbigt är att hon är en kopia av min farmor.
Detta gjorde mig lite sorgsen då jag förlorade min farmor när jag var liten.
Och farmor Elsa var verkligen min bästa vän kommer jag ihåg.
Det går nog inte en dag utan att jag tänker på henne.
Hur hon skulle se ut nu.
Vilken kontakt vi skulle haft nu.
När jag ser denna okända kvinna framför mig så saknar jag min farmor ännumer.
Det som nog gör mest ont i mig är att jag inte gick på begravningen när min farmor gick bort.
Något som jag nog aldrig kommer att komma över.
Jag hatar vrkligen döden.
Den skrämmer mig något så fruktansvärt.
Och har alltid gjort.
Nu blev det lite tungt.
Men det är sånna här dagar som jag känner att jag bara vill skrika ut till mina vänner ja även dom jag inte känner att jag älskar er alla.Vi måste börja säga det oftare till varandra.
Tänk på vad som händer om man förlorar någon helt plötsligt.
Och så har man inte sagt till den personen hur mycket man uppskattar honom/henne.
Fy vad hemskt..
En stor eloge till kvinnan som tog hand om oss på tåget från Stockholm-Malmö avgång 09:21 i första klass..
Jag önskar verkligen att det fanns flera människor som du.
Så trevlig och glad.
Du gjorde min dag.
Jag blev inspirerad och motiverad av dig.
TACK TACK TACK!!

Josefine Crawford!!


Alltså denna underbara kvinna.
Tack för igår Josefine.
Det var riktigt roligt.
Josefine hade annordnat en trailerfest.
Temat var träningsoverall alla husvagnssemester.
Det var en mycket lyckad tillställning som hölls på gamla Berzeliebar i ett viprum.
Jag och min kompis Martin gick dit.
Det dröjde dock inte länge innan man träffade folk som man känner.
Jag kommer lägga in lite bilder från festen.
Dum som jag är så hade jag glömt min sladd till kameran i Helsingborg.
Men det kommer bilder.
Martin Blixt var Dj och körde riktigt härlig blandning.
Josefine hade en riktigt cool blåsa på sig. Den ska ni snart få se.
Jag och Anna Sahlin dansade loss.Det blev dock ingen cha cha denna gång.
Men vi sa att den kör vi nästa gång vi går ut.
Tack Josefine för en riktigt trevlig kväll..

tisdag 26 maj 2009

TÅGRESAN!!!


Alltså..
Varför lyckas jag allt
id göra bort mig.
Det är verkligen helt galet.
Jag kommer från bistro vagnen.
Och lyckas fastna i mina egna fötter så jag flyger fram.
Fråga mig inte hur detta gick till. Men båda mina händer landar rakt i skrevet på en medelålders man. Som nästan tappar luften av panik och skräck.
Jag vill bara sjunka ner i en mörk håla under jorden.När jag bett om ursäkt i panik sådär 500ggr i sekunden och han har hämtat sig. Börjar han att gapskratta.
Så säger han på en riktigt härlig småländska: Är det inte du som är Alex Falk från idol.
Herregud.. Inte nog med att jag just har kasstrerat den stackars karln.
Han visste mitt namn och efternamn också.
Jo säger jag väldigt tyst.
Han skrattar högt och berättar att hans barn älskade mig och hade ringt och röstat.
Nu ville jag bara somna in..
Hälsa dom så mycket lyckades jag nog få fram.
Om jag ska vara ärlig så kommer jag inte riktigt ihåg hur vi avslutade samtalet.
Tror att han frågade vad jag gjorde nuförtiden.
Jag berättade säkert om Wallmans.
Vet inte hur vi avslutade samtalet.
Vet bara att han såklart satt brevid mig fast på andra sidan gången.
För nu kommer nämligen fortsättningen.
Jag bestämmer mig för att somna till min musik som jag lagt in på datorn. Plockar fram datorn.
Så är det en sladd som självklart har fastnat.
Jag ska på något sätt få upp sladden och rycker till. För med våld löser man ju allt. (Eller inte)
Sladden flyger ju såklart upp med världens fart och min arm följer med.
Det jag inte har sett är ju att Herr Småland har ställt sig upp och grejar med något. Så han har ju såklart sin rumpa två centimeter ifrån mig.
Min hand träffar hans rumpa med en sån klatch att den nog hördes till vagn numer ett. Och jag satt i numer fyra.
Nu funderade jag starkt på att bara kliva av i Nässjö.
Jag orkade inte längre. Mannen som satt brevid mig skrattade nu så rått och hårt att jag tror att jag hör det fortfarande.
Mr Småland vänder sig om och frågar om han gjort mig något ont.
Han har ju som tur var glimten i ögat.
Jag säger att: Nu kan vi väl lika gärna förlova oss..
Alltså om jag hade varit vit. Då hade jag varit så generad att tomaterna hade rodnat.
DET KOMMER MER...
Tåget hade något fel på sin AC. Den fungerade inte. Så det var ju varmt som bara den..
Och nu fanns det ju bara ensak för mig att göra.
På med hörlurarna och glida in i en film..
så jag kunde släppa allt detta.
Jag tänkte: Johan Glans är alltid lika rolig att titta och lyssna på..
Mmmmmmm.
Denna gång var han så hysteriskt rolig att jag inte kunde hålla mig. Jag satt och verkligen knep igen min mun för att inte skratta högt.
Men så kom det en historia som gjorde att jag sprack.
Jag fick en sån skrattatack att samtidigt som mitt INTE diskreta skratt brast ut. Så brast också min INTE diskreta fis ut också.
Vill då bara påpeka det jag sa innan. INGEN AC..
Mr Småland och mannen på min andra sida höll för näsan. Jag flyttade mig till en annan plats.
På fredag ska jag hem till Helsingborg igen.
Jag hoppas o ber för gud att jag inte träffar på någon av dom på hemresan..
USCH!!!

söndag 24 maj 2009

Nya ensamblen..


Idag så träffade jag nya ensamblen och satt med Minette och Ulrika Brännman.
Det var väldigt mysigt och spännande.
Vi gick igenom manus och låtar..
Alltså jag har bara ett ord att säga: GALAAAAAAA..
Det känns så BRA.Och så kul.
ensemblen känns underbar och manuset blir kanon.
Det ska bli så roligt.
Självklart så kommer jag ju att sakna min nuvarande ensamble.

Evelina Andersson: Kvinnan som har lärt mig hur man ska kämpa.
jag älskar hennes skratt och underbara röst.

Lina Forsberg: Hur rolig är hon då på en skala 1-10? 10++
Denna kvinna har en sjukt rolig humor.
jag önskar dig all lycka med din Andreas.

Adriana Pupavac: Tack för att du finns.. Du har verkligen funnnits där för mig.
Kommer att sakna våran lite sjuka humor och att bo med dig har varit underbart på alla sätt.
Jag säger bara: Ska vi titta på Salsa (tävlingsdans) *blink*

Liza Sandberg: Jag börjar gråta bara jag tänker på hur fin du är..
Våra filmrepliker som vi kör hela tiden under uppduk.
undrar om jag kommer att kunna gå till espressohouse nästa år. Det kommer nog att göra för ont.
Jag tycker så mycket om dig.. PUSS.

Patrik Rassmussen: Min älskade pastor Jansson.
Våra festarkvällar på le cardinal.. Dom kommer ju att finnas kvar. Jag kommer att åka över till Köpenhamn och hänga med dig typ jämt. Du kommer inte undan.
Säger bara: kolefuga.. Så mycket tycker jag om dig min lilla fiskorv. Som vi har skrattat.. Hmm och gråtit. Det är ju du och jag som står för tårarna vet du ju.

Andreas Björkman: Min egna Chandler Bing..
du har verkligen fått mig att skratta varje dag.
Din humor är galet rolig.
Önskade verkligen att jag hade spelat in alla dina skämt. så hade jag kunnat spela upp dom den dagen när man känner sig lite nere. Tack för att du har fått mig att skratta.. PUSS PUSS!!!

Håkan Wendelford:
JAG SKA GE HONOM.. JAG SKA GEEEEEE...
Vem ska jag nu skrika det med?
Du har verkligen varit som min storebror.. Ha ha haaa..
Du har retats med mig, kramat mig och fått mig på så bra humör.
När man ser dig dansa och hör dig rocka loss blir man så stolt över att få jobba med dig.
Du inspirerar mig sååå mycket.
Jag kommer upp till Åre och tittar på dig och Liza.
Det lovar jag..

Oj..
detta var skönt. Att få visa alla ni som läser detta hur stolt jag är över min ensamble. Och hur mycket jag tycker om dom.
Nästa helg är våra sista två shower.
Det kommer nog att fällas många tårar.

Wallmanskvällen!!!

Herregud vilken kväll det var igår.. (Lördags)
Inte nog med att min nya ensamble och Minette Bengtsson satt och åt och såg på showen.
Det kändes som en branchkväll igår.
Då nästan alla i vår ensamble hade vänner o släkt hoss oss.
kvällen var mycket känslofylld och dom filmade oss för att göra en reklamfilm..
Men nu ska ni få höra det bästa..
För er som sett showen så håller ju jag i en liten monolog innan disco nr.
Där berättar jag lite om mig själv och min bakgrund.
Avslutar med att gnälla lite på skämt om att det är lite för mycket Svenska låtar i showen. Vill ha lite gammal 70tals disco med.
frågar publiken om det inte är dags för min musikstil nu..
Alla svarar :Jaaaaaaa.
då säger jag: Tack så mycket. Och till detta så behöver vi då en skön rythm..
Då brukar våran ljudteckniker sätt igång numret.
Men denna dag sätter han på en helt annan låt..
jag fick panik..
För det var värsta Afrika trummorna.
Sen kommer Dr Albans låt Hello Africa..
då fattade jag att det var en kupp.. Jag skrattade och började dansa lite Afrikansk dans..
Helt plötsligt ser jag Andreas Björkman och Håkan Wendelford som kommer springande mot mig i svarta peruker och honululu halsband och dansar riktig Afrikans dans..
JAG DOG AV SKRATT..
Sen försvann dom ut och vi körde numret som vanligt.
Gästerna tyckte att det var väldigt väldigt roligt.
Jag kände då hur mycket jag kommer sakna mina fina underbara killar.
Så mitt i disco numret när jag sjunger Last dance sjöng jag till ensamblen hur mycket jag kommer sakna dom. Sen kom tårarna.
Då vi nu bara har två shower kvar.

Tina Turner

Måste börja med att säga Förlåt för att jag inte har skrivit på länge.
Men nu är jag tillbaka.
TINA TURNER.
Herregud vilken kvinna. Jag och Emma Kiddert o Fredrik Wilhelmsson var ju i globen och såg denna underbara kvinna.
Inte bara det att hon sjunger minst lika bra idag, som hon gjorde för typ 25år sedan.
Hon är 70år och spattar runt hela scenen i galet höga klackar och ger sån energi att man dör.
Inte ett öga var torrt när hon avslutar med Be tender with me baby.
Sen när hon körde allsång med publiken på What´s love got to do with it.
Då skriker Emma: Alex o Fredde ni är på storbildsskärmen.
Efter konserten ringer min kompis Ragge som också varit i globen och sett showen.
Så skriker han i tele: Alex att du aldrig lyckas hålla dig borta från kameran.
Denna kväll var magisk.
Att få se sin största idol lve för trolgtvis sista gången...
Det finns inga ord..