
Vad konstigt det kan kännas.
Jag har ett jobb som jag verkligen älskar och brinner för.
Att få göra det man har drömt om som liten.
Hur många får egentligen göra det??
Min familj är mitt liv. Dom står bakom mig och har alltid gjort det.
Jag älskar dom så mycket. Samma med min älskling och min älsklings underbara familj som har tagit in mig i deras liv.
Jag har en massa vänner som jag inte vet vad jag skulle göra utan dom.
Galaxy one är gruppen som jag är med i.
För er som inte har hört oss så har vi alla kämpat väldigt hårt.
Så jag hoppas att allt går som planerna och att alla får höra oss snart. Bilden som jag la upp nu är på oss från ett möte.
Men hur kan det nu då komma sig att fast jag har allt detta. Så kommer hösten och då händer något inom mig.
Jag glömmer plötsligt allt det vackra som jag har.
Så känner jag mig plötsligt helt ensam och övergiven.
Jag vet ju att jag inte är det.
Undrar om det blev ännu starkare efter att den här människan hotade mig?
Att jag inte riktigt kan släppa det.
Jag vet inte.
Allt känns bara så konstigt och jag kan inte riktigt förstå varför.
Ja ja ja.. Det går säkert över snart.
Imorgon kommer ju min far och ser på showen. Och det kommer ju att bli otroligt kul.
Massor med kärlek till er alla.
